Dansbandsflirten
Inatt inatt är det du är det jag sjunger myggorna till Emelie som stoppat springorna i fönstren med papper från flygplatsen i Amsterdam.
På vägen hem från jobbet hamnade vi mitt i en boskapsflock. Något vettskrämda då dessa djur inte bara skulle korsa vägen vi gick på utan vika upp rakt emot oss.
När vi kom hem var våra skor försvunna. Vi förstod snabbt att de var på väg ner i tvättbaljan eftersom vi igår tackat nej till en skotvätt. Vi rusade till baksidan för att rädda Emelies ortopediska fotinlägg från det Ghananska blekmedlet "Klin". Mycket riktigt hade familjen olovligen tagit saken i egna händer. I Ghana är det tydligen inte coolt med skitiga Converse.
Skorna kom tillbaka vitare än ett Stomatolleende!
Vi följde med Mr Oblay till den lokala marknaden. Han skulle köpa bröd och en tvålkopp (antagligen till den nyligen hitkomna franska hyresgästen). Vår förstumning och krampaktigt hållande i väskorna gjorde det omöjligt att fotografera detta myller av människor, skruttibangbangtaxis, lastbilar vi inte vet vad vi ska kalla det som de spydde ut och övrigt krimskrams, exempelvis trosor med texten "Kiss my ass" som vi anser otippat i detta kristna land.
Mr Oblay ledde oss in bland frukt och grönt för att visa oss runt. Detta var konversationen:
- This is plantain, you had it fried for lunch. Do you have it?
- No, we don't have it in Sweden.
- This is pamfrott, do you have it?
- Sorry, what?
- Pamfrott (pekar på handflatan)
- Ah, palm fruit!
- Do you have it?
- No we don't have it.
- This is jams, do you have it?
- No
- This is cassava, do you have it?
- No
- This is okra, do you have it?
- No
- This is onions, do you have it?
- YES!
Efter att ha irrat bland gränder in till det bageri familjen köper sitt bröd ifrån insåg vi att vi aldrig skulle klara av att köpa vår mat själva. Det skulle i så fall innebära att vi inom snar framtid åt Emelies bomullsrondeller till middag.
Det är inte bara på dansbanan man kan få uppleva en dansbandsflirt. Emelie fick idag äran att mottaga denna klichéblinkning av en förbipasserande yngling.
Att vara obrownie i Ashaiman är lite som att vara en okänd kändis. Barnen tycker att det är lika stort att få nudda vid oss som Emelie tycker det var att få röra vid Moneybrother. Vi har även flitigt fått öva in en perfekt högerhandsvink, som nu närmast är i klass med Silvias.
På vägen hem från jobbet hamnade vi mitt i en boskapsflock. Något vettskrämda då dessa djur inte bara skulle korsa vägen vi gick på utan vika upp rakt emot oss.
När vi kom hem var våra skor försvunna. Vi förstod snabbt att de var på väg ner i tvättbaljan eftersom vi igår tackat nej till en skotvätt. Vi rusade till baksidan för att rädda Emelies ortopediska fotinlägg från det Ghananska blekmedlet "Klin". Mycket riktigt hade familjen olovligen tagit saken i egna händer. I Ghana är det tydligen inte coolt med skitiga Converse.
Skorna kom tillbaka vitare än ett Stomatolleende!
Vi följde med Mr Oblay till den lokala marknaden. Han skulle köpa bröd och en tvålkopp (antagligen till den nyligen hitkomna franska hyresgästen). Vår förstumning och krampaktigt hållande i väskorna gjorde det omöjligt att fotografera detta myller av människor, skruttibangbangtaxis, lastbilar vi inte vet vad vi ska kalla det som de spydde ut och övrigt krimskrams, exempelvis trosor med texten "Kiss my ass" som vi anser otippat i detta kristna land.
Mr Oblay ledde oss in bland frukt och grönt för att visa oss runt. Detta var konversationen:
- This is plantain, you had it fried for lunch. Do you have it?
- No, we don't have it in Sweden.
- This is pamfrott, do you have it?
- Sorry, what?
- Pamfrott (pekar på handflatan)
- Ah, palm fruit!
- Do you have it?
- No we don't have it.
- This is jams, do you have it?
- No
- This is cassava, do you have it?
- No
- This is okra, do you have it?
- No
- This is onions, do you have it?
- YES!
Efter att ha irrat bland gränder in till det bageri familjen köper sitt bröd ifrån insåg vi att vi aldrig skulle klara av att köpa vår mat själva. Det skulle i så fall innebära att vi inom snar framtid åt Emelies bomullsrondeller till middag.
Det är inte bara på dansbanan man kan få uppleva en dansbandsflirt. Emelie fick idag äran att mottaga denna klichéblinkning av en förbipasserande yngling.
Att vara obrownie i Ashaiman är lite som att vara en okänd kändis. Barnen tycker att det är lika stort att få nudda vid oss som Emelie tycker det var att få röra vid Moneybrother. Vi har även flitigt fått öva in en perfekt högerhandsvink, som nu närmast är i klass med Silvias.
Kommentarer
Trackback
